Läs gärna om Schysta kläder i tidningen Hälsa nr 4

Från tidningen Hälsa nr4
Utdrag ur reportaget:

Tyvärr finns det företag som rider på ekovågen på ett oärligt sätt. Företeelsen kallas Greenwash marknadsföring.
– Det finns företag som använder ord så man ska tro det är ekologiskt, men i själva fallet är det inte så. Man kan i princip skriva ekologiskt odlad bomull och sedan doppa plagget i DDT och sälja det som ekologiskt odlad bomull eftersom man inte nämner efterbehandlingen, säger Annika Dahlström, som driver AD ecotextile AB.
Hon har jobbat med hållbar utveckling i textilbranschen i 20 år och vunnit Falkenbergs kommuns miljöpris. Intresset för textil vaknade under uppväxten då textilindustrin hade sina glansdagar i Sjuhäradsbygden.
– Jag minns när de sa “i dag färgar de rött” och så såg vi det röda sippra ut i Åsunden vidare ut i Ätran som mynnar ut i Falkenberg. Så som det bland annat är i Indien i dag.
Situationen i de länder där textilier tillverkas oroar henne.
– Allt fler väljer miljömärkt mat, tvättmedel och energi. Textilier omger vi oss med 24 timmar om dygnet, varför går det så trögt att ställa om då? Det är förfärligt med det tempo vi köper kläder, det finns uppgifter på att varje plagg används sex gånger, sedan slängs det.

Drömscenariot för Annika Dahlström är att vi handlar textilier med hög kvalitet som har en märkning, där hela textilkedjan är kontrollerad ur etisk, ekologisk, hållbar ekonomisk synvinkel och att vi handlar kläder efter behov, samt vårdar de kläder vi har och att vi tvättar mindre.
– Bomull är ett fantastiskt material, men det bör få ett annat värde så som det hade när det kom till Sverige på 1700-talet. Bomull var då en lyxvara. Vi bör använda ekobomull med stor respekt och som den värdefulla fiber det är. Ytterligare en hållbar synpunkt med ekobomull är att den inte får vara genmodifierad.
Problemet med textilier är att både produktionen och varuhandeln är internationell. Råvaran odlas i ett land, man spinner i ett annat, väver och stickar i ett tredje. Sedan skickas textilien vidare för färgning och ytbehandling och för att bli till exempel ett plagg, som säljs i ett annat land.
Fördelarna med hållbar textilproduktion är många: den ger en bättre arbetsmiljö och färre skador på människor i hela kedjan från bomullsfält till fabriken och butik. Den avger inga giftiga restprodukter och kan återvinnas och komposteras utan större miljöpåverkan.

Läs hela artikeln här

Lämna en kommentar